Mobilt bredband

Mobilt bredband kopplat till en bärbar datorHär hittar du senaste nytt om mobilt bredband, vad det egentligen är för något, dess historik, vilka operatörer som erbjuder tjänsten samt massa matnyttiga artiklar samt guider.

Kärt barn har många namn brukar det kallas och därför är även dessa benämningar vanliga: trådlöst bredband samt mobilt internet.

Mobilt bredband - senaste nytt

PTS Bredbandskartläggning 2012

I dagarna kom PTS Bredbandskartläggning ut som sammanfattar 2012. Den visar att alltfler människor har tillgång till bredband som har en teoretisk hastighet på minst 100 mbit/s.

Det mest anmärkningsvärda är dock att ökningen av mobilt bredband via 4G ökat stort, främst utanför tätorter. Oktober 2011 hade cirka 48% av Sveriges hushåll täckning för att använda 4G, LTE. Ett år senare, oktober 2012 är den siffran uppe i hela 93%. Om man bara ser till andelen utanför tätorter har siffran ökat från 10% till 79%. Siffran förväntas dessutom ha ökat ännu mer efter denna undersökning då utbyggnad sker fortlöpande och aktiverar LTE i 800-Mhzbandet, ett frekvensband som tidigare användes för analog tv-sändning.

Utveckling bredband

PTS årliga bredbandskartläggning kartlägger tillgång vid fasta tidpunkter gällandes access via trådbundna nät,  fast bredband samt mobilnät, där vi bor och arbetar. Rapporten kartlägger dock inte mobil bredbandstäckning eller hur stor yta av Sverige som har tillgång till bredband.

Rapporten i sin helhet finns att läsa som pdf hos PTS.

4G antenn för 4G routrar

Induo har nu presenterat en 4G antenn för bättre täckning för 4G router och 4G modem.  Antennen tillvaratar den anslutna 4G enhetens MIMO-funktion, en fördel tack vare att den har dubbla antennelement.

Antennen har 13 dB antennvinst och en mycket robust konstruktion för att passa vårt nordiska klimat. Antennfästet är stabilt och du kan montera antennen på maströrsmontering eller vägg. Antennen levereras med 7m antennkabel med RP-SMA anslutningar.

Driftsäkerhet i mobilnäten

Jag heter Ulf Seijmer, arbetar på Induo, och har förmånen att gästblogga om driftsäkerhet i mobilnäten. Förmodligen har du också känt att våren äntligen på gång på allvar och att den långa, kalla vintern snart släpper sitt grepp. Samtidigt säger väderexperter att vi kanske måste vänja oss vid extremare väder med varmare somrar och kallare vintrar. Extremt väder innebär en ökad belastning på mobilnätens kommunikationsmaster och på vår basstationsinfrastruktur, inte bara på vintern utan året om. Jag har funderat en del över hur väl förberedda operatörerna är egentligen för den här typen av situationer. I vintras hade tillexempel Net1 problem på grund av is, vad skulle hända med 3G näten om ett större antal sändarmaster skulle bli så nedisade att de knäcktes? Detta har hänt Teracom under 1990-talet när en mast knäcktes i Sollefteå och det kan mycket väl hända igen. Hur redundanta är mobilnäten, vilken strömförsörjningsbackup finns och hur bör man tänka vid val av utrustning för mobilt bredband för att maximera möjligheterna till kommunikation i sådana här situationer?

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har utrett hur samhället skulle påverkas om vi drabbas av hårt väder som tillexempel en isstorm. Krisberedskapsförmågan är bristfällig är deras slutsats. Myndigheten manar till ”en utökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer” säger Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Mobilnäten är en naturlig del av vår moderna kommunikationsinfrastruktur som vi tar för givet skall fungera även under de hårda vinteroväder som de senaste åren drabbat oss, så hur är beredskapen där?

I realiteten är näten mycket pålitliga i sin nuvarande form med en minimal nedtid. Att tillgängligheten är så bra är bara marknadens egna krafter som styr, det finns nämligen inga lagar eller regler som ställer upp krav och förutsättningar för hur infrastrukturen skall fungera vid tillexempel strömavbrott. Istället avgör operatörerna själva hur tillgängligheten i näten skall vara, även om de tillsammans organiserat sig i Nationella telesamverkansgruppen (NTSG), ”ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser i samhället”. Men från myndighetshåll finns inga fastslagna riktlinjer för hur länge en basstation skall kunna vara igång utan ström och det finns inga beredskapskrav på redundans i mobilnäten.

Vid ett strömavbrott så kopplar de flesta basstationer ifrån 3G och går över till 2G, alltså GSM/GPRS. För att spara på basstationens batterireserver eller bränsle till reservkraftaggregatet stänger i allmänhet operatören av 3G nätet vid längre avbrott eftersom man med GSM, som ligger på lägre frekvenser, når längre utan att öka strömuttaget i basen. Det är därför viktigt att i första hand välja utrustning för mobilt bredband som inte bara klarar turbo 3G utan även GSM/GPRS. Om man använder en router eller ett modem med extern antenn är det viktigt att den också är anpassad för både 3G och GSM som använder olika frekvensband för kommunikation.

Jag skrev nyligen en artikel i branschtidningen SKEF News där jag intervjuade Tommy Ljunggren, Teknisk chef för TeliaSonera Sveriges mobila nät om beredskapen i Telias mobilnät. Han berättar att ”om en basstation blir strömlös så är varje station utrustad med reservkraft för att klara sig någon eller några timmar. För att säkerställa täckning vid stora strömavbrott, till exempel vid stormar, har Telia utrustat ett större antal viktiga basstationer med reservelverk (diesel eller bränsleceller) så att basstationen fungerar lång tid utan elförsörjning”.

Under Gudrun för ett par år sedan var man inte alls lika väl rustade och störningarna blev omfattande, men idag ser situationen avsevärt bättre menar många bedömare vi pratat med. Telia har tillexempel mobila reservelverk att tillgå som kan placeras ut där de behövs om ett strömavbrott drar ut på tiden. Om en basstation tillfälligt slås ut, så uppger Telias Tommy Ljunggren att ”det mesta av trafiken kan hanteras av närliggande stationer, förutsatt att de fortfarande är i drift. Vi planerar för överlappande täckning mellan basstationerna, så att en viss plats oftast täcks av flera basstationer”. Det finns klara skillnader mellan operatörer och om du är intresserad så fråga din operatör. Inför artikeln jag skrev i SKEF News frågade jag samtliga operatörer, bara Telia svarade.

Summerat, vad du skall tänka på
Det är klokt att välja en kommunikationslösning för mobilt bredband som klarar både 3G och 2G, vid strömavbrott eller störningar i 3G näten så kommer routern eller modemet att behålla uppkopplingen så länge GSM-nätet fungerar.
Värt att notera är att inte alla operatörer har stöd för GSM/GPRS längre, Tre har tillexempel avvecklat GPRS.

En annan lösning för den avancerade användaren är att välja en produkt som tillexempel en 3G router som har dubbla SIM-kort, då byter routern operatör om den primära operatören av någon anledning slås ut.

Att komplettera routern med en batteribackup som larmar via SMS om strömmen går kan vara en del i en bra beredskap.
Har du en fast installation som är kritisk så se till att redan vid installation slå av 3G för att testa att produkten klarar att kommunicera även via 2G.

Och sist men inte minst, antennen, välj en som klarar både 2G och 3G.

skimmel oprydning baltimore cialis naturlægemidler røgelse bulk